Töjning
"ε" = Definieras som längdändring förhållande till ursprungslängden (ε = ΔL/L)
Spänning
"σ" = Kraft per tvärsnitsarea och tar hänsyn "provets" storlek (σ=F/A)
Knäckning
en okontrollerbar utböjning (pelare)
Inflexionspunkt
Den punkt där krökningen byter riktning
Knäcklängden
"Lk" = Längden mellan två Inflexionspunkter
E- modulen
"E" = Beskriver förhållandet mellan mekanismspänning och deformationen (E= σ/ε) Beskriver styvhet av materialet och materialegenskapen.
Naturliga laster
Vind, vatten, snö, jordbävningar.
Konstgjorda laster
Personer, möbler, maskiner, fordon
50års lasten
Högsta snölasten som uppkommer på 50års tid
Variabla laster
Snölast, vindlast och nyttiglast
Nyttiglast
inredning, personer
Vindlast
Räknas som kraft per ytenhet (Beror på geografiskt läge, lokala förhållanden, höjden ovan mark, byggnadens form och storlek)
Snölast
Formfaktorn tar hänsyn till snöanhopningar (beror på geografiskt läge, lokala förhållande, husets form, taklutning, vind, ras, glidning, ytans beskaffenhet och temperatur)
Tvångslaster
Små rörelser i konstruktionen kan leda till stora krafter (Byggnadsdelens rörelse, temperaturvariationer, fuktvariationer, samt krympning eller svällning av material.)
Brottmoder
Då en balk utsätts för olika snittkrafter (böjmoment och tvärkraft)
Böjbrott
Stort tryck i ovankant och stort drag i underkant
Skjuvbrott (I)
Den övre delen av balken försöker bli kortare och den undre längre
Skjuvbrott (II)
När upplagen i stora tvärkrafter möts av klena tvärsnitt genom arean
Upplag
Stöd
Fixlager
Kan ta krafter i horisontal och vertikal riktning men tillåter inte rörelse i någon riktning
Rullager
Kan ta uppkrafter i vertikaled, tillåter rörelse i horisontalled
Inspänning
tillåter ingen rotation
Lätta bågar
Görs av material som kan ta upp både tryck och drag. Var trycklinjen (bågformen) är belägen spelar därför inte så stor roll. Det hela blir en ganska lätt konstruktion av tex. Stål, alarmerad betong eller trä
Tunga bågar
Klarar bra av att ta tryckspänningar men inte dragspänningar. Bågformen blir därför väldigt viktig för tunga bågar och att trycklinjen hamnar innanför tvärsnittet. Tex tegel, sten och murverk. Blir ganska tunga och tjocka konstruktioner
Kedjelinje
Formen en lina intar när den bara belastas av sin egentyng
platta på mark
Används vid normala markförhållanden eller svagt sluttande
Pålning
Används om marken är sank tex Lös mark eller högt grundvatten
På berg
När berget är nära
Stormstabilisering
Innebär att man ser till att byggnaden klara de horisontella krafterna den utsätts för.
(de viktigaste horisontella lasterna i sverige är snedställningar och vindlaster andra delar av världen kan man även räkna in jordbävningar)
Stormstabilisering: Ramverk
Löses med momentstyv-infästning
Stormstabilisering: Fackverk/Diagonaler
Löses med ett vindstag (kan plasers på olika sätt)
Stormstabilisering: Skivverkan
Löses med att lägga in en stelskiva.
Vippning
När den tryckta balken "knäcker ut" i sidled, och balken stjälper innan den når sin teoretiska maxlast.
Går att lösa genom I. Stadga balken i den tryckta kanten. II. Gör balken bredare (öka tröghetsmomentet (I) ). III. Använd en annan tvärsnitsform som är med vridstyvt.
Buckling
När trycket deformerar stålet in och ut från balken mitten.
Lösning: Gör plåten tjockare.
Elastiskt
När materialet går tillbaka till sin ursprungliga form efter tryck påverkan
Plastiskt
Materialet tar en ny form efter tryck påverkan
Flytgräns/sträckgräns
Gränsen där arbetskurvan övergår från linjär till större deformation
Arbetskurva
Spännings-tögnings-diagram
Belastningsfall
Tryck, Drag, Skjuvning och Böjning
Sprödamaterial
När materialen inte går att återskapa.
Spröda brott
Som går i sönder efter relativt små spänningar
Duktila material
Molekylerna får nya platser i materialet och är permanent deformerat - materialet går inte sönder direkt.